September är här. Och om ni hörde en smäll i fjärran så var det nog transferfönstret som slog igen för den här gången. Man behöver inte vara särskilt synsk för att vara tvärsäker på följande. För oss som har sympatier för LSK väntar en höst som ingen jäkel här i byn längtat efter. Men, vi får vackert knapra i oss Alvedon och uppleva en alltför stor dos av ”ont-i-magen-matcher”. Den förutsägelsen kommer att gälla i varenda match. Inte bara för oss, tack och lov för det, för det är trångt, jobbigt och ovisst längst ned i tabellen. Men det är inte ett hopplöst läge. Många med mig håller alla utväxta tummar att detta går vägen. Men det blir garanterat jobbigt gott folk. Om det nu finns någon därute som tror på floskeln att ”det är bara att ut på gå planen och njuta” då kan jag stillsamt meddela att då har ni inte en jäkla susning om hur matcher som gäller något fungerar.
VM. Ännu en VM-turnering är över. Sveriges damer erövrar ännu en medalj, denna gång i brons, och det är vackert så. Sverige var inte storfavoriter direkt när turneringen började, och det finns numer gott om nationer som har talang och styrka nog för att ta sig hela vägen. Sverige vinner alla matcherna förutom en, den mot det lag (Spanien) som slutligen kom att krönas till världsmästare. Jag måste ge de svenska damerna detta. På något jäkla sätt står laget där ändå varje gång det vankas semifinaler. I mästerskap efter mästerskap. Det är inget annat än en enorm styrka.
Packat tidigt. Stora fotbollsnationer fick packa ihop grejerna tidigt. Tyskland, Brasilien, Kanada, Kina och Italien, alla är utanför slutspelet. Damfotbollen är definitivt inne i ett skede då mycket förändras.
Nästa som får packa och dra. Vi var inte många som visste vem Luis Robiales var. Innan VM-finalen. Men nu vet vi… Det är han som är Spaniens Fotbollsförbunds ordförande. I alla fall ett litet tag till. För vad som hände i samband med prisutdelningen tar honom raka vägen till The Football Hall of Shame. Inte nog med att stora delar av hårddisken hade pajat, han fick någon form av feeling, dessutom inför öppen ridå. Och det var inte bra. Rubiales/Spanska Förbundet följer inledningsvis upp hela scharaden med att neka och i stället skuldbelägger man spelaren Jennifer Hermoso. Så otroligt ynkligt. Men; den här
soppan slutar inte här. Nästa aktör blandar sig i lekan… Mamma Rubiales!!! Hennes drag är att sätta sig i en kyrka och hungerstrejka. Undrar om moderskapet har 40 graders feber….? Naturligtvis är svärmorsdrömmen/pajasen Luis körd för all framtid och han har antagligen för sista gång i sitt liv satt sin fot i vartenda ett av fotbollens fina rum. Det är inte särskilt många som kommer att sakna honom, och han kommer att ångra sitt tilltag för resten av sitt liv. Adios på dig. Nu får du gott om tid till annat.
En fråga. Jag undrar stillsamt om alla motståndare till VAR, och annan teknik i fotbollen fortfarande är duktigt förbannade på den tekniken sedan Sveriges damer vann straffläggningen mot USA. Det har varit skapligt tyst sedan den sjätte augusti, speciellt från Analysgrupp 1A.
Nästa fråga. Kan vi vara eniga om att luckan efter Hedvig Lindahl är fylld? Zecira Musovic har visat prov på stort målvaktsspel. Och de bästa åren har hon inte i backspegeln..
En fråga till. Eller rättare sagt, mer av en fundering. Är det verkligen så bra att ta ut skadade spelare i en VM-trupp, oavsett ett otroligt starkt CV. Om nu Caroline Seger tvunget skulle med till VM, hade det inte varit lika bra att låta henne ta en plats i staben? Jag har inget emot henne, men hon har knappt varit hel och spelbar på ett år. Skall man då få en frisläng in i en VM-trupp? Bör inte en spelare vara så pass okay fysiskt att man faktiskt skall kunna spela på ett bra sätt? För inte är det väl det senaste årets prestationer som tog henne till en plats i truppen?
Ytterligare ett spörsmål. Är det någon människa som kan förklara detta. Varför är det alltid keepern i det lag som leder en match i slutskedet som får kramp eller någon skada? För aldrig har väl någon sett en målvakt i laget som jagar nästa mål, ligga ner som en skottskadad grävling? För det kan väl inte vara på det visat att det rör sig om att någon vill maska bort tiden? Målvakterna tycks bli mjukare och mjukare för varje säsong och nu är maskande och fejkande av skada tyvärr upphöjt till oönskade konstformer. Jag är av den åsikten att om man nu är så illa däran fysiskt att man får kramp bara för att man skall göra en utspark, då kan det kanske vara läge att byta till en mindre ansträngande syssla. Och så snälla domarkåren, ta tag i denna eländiga dynga ordentligt. Och gör det nu! Problemet är redan alltför stort. Ta lärdom av handbollen; vår mest oförstörda idrott.
Europa. Svensk fotboll har väldigt många större problem än om vi skall ha VAR eller ej. Om inte annat så är resultaten i kvalspelet till de europeiska cuperna något som ger oss iskalla fakta. Ett lag är vidare till gruppspel. BK Häcken. Och detta inte utan svårigheter. Kalmar FF åker ut mot Pyunik (Armenien), Hammarby torskar mot Twente (Holland) och då vill inte Djurgården vara sämre, utan man torskar också mot Luzern (Schweiz). Svensk fotboll har utan tvivel större problem än om man skall införa VAR eller ej eller om det går att hitta någon form av laglig pyroteknik för eldningssugna supporters. Den bistra sanningen är att vi helt enkelt inte är bra nog för att ta sig ut i Europaspel på ett regelbundet sätt.
Hello Goodbye. Det har i vanlig ordning under sommarens transferfönster blivit förändringar i trupperna. Tack och adjö till Albin Halimi och Murana Conteh medan vi säger hej och välkomna till Sabarr Janneh, Lukas Lindholm-Corner, Filip Ambroz och Ylber Maloku. Hos damerna är det också förändringar. Emma Ringmark flyttar till Göteborg medan Freja Johansson och Yasminee Gluic gör entré på Skarsjövallen.
Nya tider. Det blåser nya vindar. Jag kommer ihåg den tiden då de största stjärnorna krävde att bättre medspelare skulle fyllas på i trupperna för att man skulle bli framgångsrika, och kunna konkurrera om de stora titlarna. Nu räcker det med att lönechecken kommer från en saudi-arabisk klubb för att de stora spelarna skall bli nöjda. Värst kritiken (hittils kan vara bra att inflika) fick Brasiliens Neymar Jr som lämnade franska ligan för spel i den saudiska ligan. ”Han har sålt
sig till yxmördare”. Ja inte är det utan att övergångarna ser till att det blir högt blodtryck på sina håll.
Sämst hittills. I svår konkurrens från Nobelstiftelsens styrelse om att ta dåliga beslut, hittar vi en fotbollsmatch i Stockholm. I Division 7 närmare bestämt. En röd linje passeras när Los Ché IF möter Top FC. Matchen går överstyr och slutar i ett rent helvete. En spelare i Top FC sparkar ned domaren som bryter armen. Bortalaget (Top FC) drar direkt från matcharenan Västberga IP. Ordförande Krosh Nori vill ingen säga, men klämmer ur sig att inget hänt och att han har inget att säga. Hur lågt kan man sjunka? Som lag, som förening, som ledare, som människa ? Stäng av dessa knallkorkar från allt. Nu. Och skicka dom här också till Hall of Shame. Ta ett snabbt möte och skit i allt värdegrundssnack och det vanliga mesandet. För har man inte passerat alla gränser här, så finns det väl inga fler gränser att passera? Annars har våldet, ondskan och idiotin segrat för gott.
Anders ”Melker” Antonsson
”The world needs leaders of vision instead of leaders on television”
Lech Walesa
Elektriker, fackföreningsledare för Solidaritet och president i Polen.
