I en match som rivstartades av FC Trollhättan var det LSK som klev upp i ledningen – två gånger om. Inte helt oförtjänt lyckades FCT dock svara och lagen fick dela på poängen. Men det var en LSK-spelare som stack ut. Äntligen är den spännande höstsäsongen igång!
Matchen på Edsborgs IP var inte gammal innan FCT ville visa att man minsann har laddat batterierna under sommaruppehållet. Framför allt verkade det som att inlånade Mohamed Bawa hade tagit med sig den positiva energin från GAIS, då han hade mycket boll i farliga lägen inledningsvis från sin plats till vänster i FCT:s anfall. Som kanske tur var för LSK hade Bawa givit sig på att omedelbart bli inskriven i det svarta lagets historieböcker. Detta genom att flera gånger försöka ge sig på det svåra numret att curla in bollen i krysset från hörnet av straffområdet. Undertecknad såg ju att det fanns enklare alternativ från den positionen, och en viss Jonathan Liljedahl skulle snart visa det.
Den som fick första riktigt bra läget i matchen, efter ett block av Gustav Johanströmmer Hedin, var de svartkläddas nummer 13. Hans namn kände jag inte till på rak arm, så därför är jag glad att TTELA är behjälpliga med att informera oss om att han heter antingen Jordi Alba, Sergio Ramos eller Melwin Berg. Hur som helst förvaltade Jordi Alba det öppna läget mitt framför mål med att skjuta en bra bit över. Då hade vi bara spelat två minuter, och de därpå följande bjöd på frejdigt anfallande från FCT utan att de lyckades sätta pricken över i.
Även defensivt var FCT skärpta. Eller ja. De låg supertätt på både Vilmer Tyrén och Adrian Helm. Det kan kallas smart. Det kan också kallas att underskatta Jonathan Liljedahl. Det första smakprovet på detta kom efter dryga fem minuter när LSK fick sitt första avslut. Nämnde Liljedahl tog sig fram på högerkanten och serverade Vilmer Tyrén som fick en lite för lång förstatouch men ändå lyckades få iväg ett skott på mål. Avslutet räddades lätt av Cameron Hogg i FCT-målet, men det var en första indikation för dagen på att LSK under Joakim Jensen har en förmåga att skapa farliga chanser även när spelet inte riktigt stämmer.

Även om det var FCT som fortsatt skapade chanser så var det LSK som träffade maskorna. Första gången blev det dessvärre bortdömt, då domaren bedömde att Lukas Lindholm Corner var den som slet hårdast i en närkamp med en försvarare efter en LSK-frispark på offensiv planhalva då Corner var bollförande och hade vänt bort backen och skjutit. Returen nickade Gideon Mensah in, men då var det redan avblåst. Någon proteststorm blev det inte.
När FCT skapade chanser som bäst och helt hade neutraliserat LSK:s manskap centralt och till vänster studsade bollen något flipperaktigt ut till högra delen av straffområdet där Jonathan Liljedahl var sopren. Fullt upptagna med att räkna in sina punktade spelare gav FCT Liljedahl möjligheten att lätt göra sin gubbe och raka in bollen i mål. Minuten senare hade de tappat bort honom igen och han serverade en perfekt boll mellan försvar och målvakt som Vilmer Tyrén sånär kunde stöta in.
Istället skulle FCT få sista ordet. Det trodde åtminstone alla när Jordi Alba hittade ytan mellan LSK:s ytterback och mittback, varpå han serverade en boll mot bortre stolpen där Samuel Ohlsson räddade ett givet mål genom att brotta sig fram och stöta bollen till hörna. En kort hörnvariant tog plats och William Jensen måttade ett vackert inlägg mot bortre stolpen där mittbacken Nils Svensson kunde dunka in kvitteringen med skallen. Således var det bara en tidsfråga innan vändningen skulle vara ett faktum. Men ska man vända en match får man åtminstone hålla sig en minut från att tappa bort Jonathan Liljedahl igen. Den här gången började han längre ut, vände bort forne lagkamraten Semir Bosnic med ett enkelt knyck och sedan var det fri gata in i straffområdet. Återigen var FCT fullt upptagna med att markera och en spelare av hög Ettan-kaliber som Liljedahl är aldrig sen att utnyttja ett sådant läge och nu kunde han dunka in sitt andra mål från nära håll.
Psykologiskt viktigt sägs det alltid vara med ett mål innan halvtid. Skulle Trollhättan agera skärrat och paralyserat i andra halvlek? Ja, ganska. Man inledde med betydligt lägre linjer och började slå långa djupledsbollar utan någon större framgång. Därför var det inte alls lika logiskt när det återigen var luckan på LSK:s högersida som resulterade i ett baklängesmål. Den här gången sköt Jordi Alba istället för att spela bollen och den letade sig in vid bortre stolpen. Inte alls illa. I Ljungskile hade vi kallat det för ett Adrian Helm-mål. Även Adrian Helm fick chansen att göra ett Adrian Helm-mål när han vid en kontring en stund därefter fick bollen till vänster i FCT:s straffområde. Tyvärr gick bollen oturligt en bit utanför den gången. I LSK ersattes Jonathan Liljedahl av Jesper Zetterlund med en halvtimme kvar. ”Zäta” visade sig precis som Liljedahl från sin pigga sida, men fick kanske inte riktigt den respons han hade önskat av sina lagkamrater när han sökte passningsalternativ. Å andra sidan var FC Trollhättan inte i närheten av så heta framåt som de var i första halvlek, och matchen slutade 2-2.
På det stora hela var andra halvlek således mer jämn men kanske mindre underhållande än den första (som var väldigt underhållande, på gott och ont). Sammantaget vinner FCT spelmässigt, men fotboll är som bekant inte en tävling i skönspel. Det handlar om att skapa chanser och att omsätta dessa i mål, och där var lagen jämbördiga. Vad det säger om höstsäsongen framgent att vi lyckas ta poäng borta i ett tufft derby, alternativt ”bara” får oavgjort mot ett bottenlag, är upp till var och en att bedöma. Vi kan hur som helst konstatera att avståndet till serieledande Jönköpings Södra växte till fyra poäng, men att avståndet ner till tredjeplatsen fortsatt är fem. Det finns inget att tveka på. Nu kör vi vidare för uppflyttning! Matchens lirare? Jonathan Liljedahl. Full stop.
Startelva (4-2-3-1):
R. Nåfors-Dahlin, G. Mensah, G. J. Hedin, S. Ohlsson
D. Lagerlöf, F. Ambroz
J. Liljedahl, V. Tyrén, A. Helm
L. Lindholm Corner
W. Henriksson Liljedahl, S. Högblom, J. Vennberg, J. Zetterlund, P. Olsson, A. Anya, A. Zackrisson




