LSK stod återigen för en fin prestation, när man på lördagseftermiddagen gästade Landskrona på deras nya IP. Men bollen ville inte in, och i den 85:e matchminuten kunde istället hemmalaget skoningslöst straffa de grönvita.
Jocke skyndar sig över den provisoriska gångvägen från omklädningsrum till Nya Landskrona IP. Väl framme vid bron möts han av en gestalt i svart och vitt. Det är Robin Asterhed, motståndarlagets tränare. Inför kvällens drabbning ligger Landskrona i botten av tabellen.
“Jag har redan länge gått vid din sida.”
Jocke stannar upp.
“Jaså? Du spelar ju schack, inte sant?”
Robin nickar lugnt.
“Ja, jag är verkligen en ganska skicklig schackspelare.”
Jocke trampar otåligt. Han snurrar sin snusdosa.
“Du fick svart-vit, jag grön.”
Robin låter blicken glida ut över arenan.
“Det passar ju bäst så, inte sant?”
De båda tränarna möts av jubel när de går jämsides ut på brädet, där redan pjäserna står uppradade:
E. Reljanovic, G. Mensah, I. Maric, M. Uzel
F. Ambroz, S. Adrian
W. Nilsson, D. Frisk, I. Seidu
I. Shears
Avbytare:
C. Hogg, R. Nåfors-Dahlin, S. Omar, G. Johanströmmer Hedin, J. Liljedahl, H. Borstam, D. Lagerlöf, L. Lindholm-Corner, D. Ljung
Dragen för dagen är följande: löparen Seidu flyttas uppåt i banan medan arbetshästen Adrian spelas centralt på brädet. Det här är det gröna fältets schack. Hjärnornas kamp. Arbetaren från Blåbärsvägen mot fotbollsprofessorn från Lund. Kör bara mot possession. Pragmatism mot ideologi. Schackklockan plingar. Spelet är igång.
Öppningen påminner om LSK:s senaste parti. Mycket av spelet förläggs på vänsterkanten, där Issaka “Baba” Seidu genom en så-kallad ”gaffel” hotar ytorna på både in- och utsidan. Han kör slalom mellan motståndarna, vinner frispark, sen hörna. Ambroz dunkar in ett inlägg i andravågen, varpå Gidde kan dra till på en förlupen andraboll. LSK:s första avslut kommer efter sisådär 2-3 minuter.
Men sedan tar Landskrona över initiativet. De försöker dominera brädets centrala delar med sina positionella rotationer. De bryter även igenom LSK:s linjer när Bruzelius trycker undan Uzel, och i den gyllene zonen hittar Loukili, som dock skjuter högt över.
Pjäs nere. Nilsson går ner efter en kraftig kollision och tar sig mot knät. Vi ber till högre makter att det inte är en allvarligare skada, men Nilsson tvingas till byte. In kommer Liljedahl.
Matchen går tillfälligt i stiltje, ställningskrig råder. Landskrona tillåts ha mycket boll, och LSK blir reaktiva på deras drag. LSK skapar förvisso ett par halvlägen, men när de tar sig in i straffområdet är uppvaktningen noggrann, som när Shears är hårt hållen samtidigt som han försöker klacka, eller så hittar bollen inte rätt spelare (eller våra spelare inte bollen), som när löparen Baba diagonalat in i straffområdet och sånär kan nå Giddes långboll.
De tillresta fansen försöker ingjuta mod i sin favoritbondearmé. ”Vi ÄR bönderna från kusten” bryter en annars kraftig skånsk ljudkuliss. På mittfältet är vår drottning, Ambroz, överallt. I den 35:e matchminuten vinner han bollen högt, spelar till Baba som hittar vidare till Frisk i straffområdet. Skottet blockeras. Ambroz fyller på och dunkar returen från distans. Över. Sedan bär det av hemåt, när han ger Reljanovic understöd för att avstyra en hemmakontring. De grönvita krigarna löper som om det inte fanns en morgondag, och lyckas avvärja Landskronas snabba förflyttningar. Lukas i målet kan enkelt plocka inläggsskottet.
Nu tar LSK åter taktpinnen. Uzel driver boll, ordnar fram en hörna, som blir rörig. Baba skjuter i andraläget på halvvolley. Pressat skott, strax utanför. Nya vägar. Ambroz måttar en perfekt boll till Lilja, som plockar ner bollen på bröstet och går omkull… ingen straff! Ny chans för Lilja minuten senare när Gidde ”ryggar” ner bollen. Lilja får ett jätteläge men det är svårt att hålla nere ett volleyskott i semaforhöjd. Skottet går över, men ett LSK med framåtrörelse visar att Landskronas linjer är sårbara!
LSK fortsätter framåt, dominerar nu de centrala ytorna av brädet. Adrian – arbetshästen – är aggressiv, vinner boll och fördelar vidare till Ambroz. Reljanovic fyller på i en överlapp, vidare till Lilja, vars inlägg styrs till en resultatlös hörna. Tredje och sista förlängningsminuten. Frisk väggar med Shears, och spelar vidare ut till Lilja, vars skottinlägg styrs till inkast på motsatt sida. Uzel stegar fram, kastar långt, och hans inkast skarvas av Landskronaförsvarare (!) strax utanför den bortre stolpen. Så nära självmål! Trots alla grönvita försök under den första halvleken var det en svart-vit-randig som var närmast att bryta dödläget i LSK:s favör. Men vilken forcering vi fick sista 10!
Det var en halvlek där initiativet gradvis gled över i de grönvita pjäsernas händer. När man lyckats ta sig till de farliga ytorna hade man dock förtvivlat svårt att hitta de avgörande dragen. Ångesten ligger tät över Landskrona IP. Jensen väljer att byta ut Frisk och sätta in Ljung, som därmed gör sina första tävlingsminuter i grönvitt.
Trots ångestdimman är det två modiga lag som går ut på fältet efter paus. Gidde krossar till Baba, som i sin tur lättar vidare mot Shears. Shears söker Ljung med en brant passning, och från nära håll är Ljung så nära att ge Ljungskile ledningen, efter endast två minuter på planen.
Men därefter är det Landskrona som gör drag på drag. Ett skottinlägg stryker parallellt med mållinjen. Sedan är det flipper i grönvitt straffområde, som slutar med att Maric, tornet, ställer sin stora hydda i vägen och LSK kan freda sin borg. Där var många grönvita hjärtan hela vägen uppe i halsgropen.
LSK reser sig. Uzel långt, två gånger om, framför ivrigt hejande bortafans. Bollen nickas ut, men Ambroz gör nästa drag: ett precist inlägg når Shears, som skarvar, och där kommer Lilja i jätteläge… räddning! Ännu en hörna. Ännu en resultatlös sådan.
Mellan matchminut 60 och 70 tar Landskrona över denna svängiga tillställning återigen. Schackklockan slår snabbt nu, dragen avlöser varandra. Nästan-skott. Skott från distans. Och sedan friläge. Men då är Lukas Eriksson, kingen, långt ute och gör sig stor. Han lyckas parera avslutet! Nu är ångesten total.
Jensen gör motdrag. Shakur och Lagerlöf kommer in, Uzel och Adrian kliver av. Nu kommer LSK:s stora chans! Ljung rycker sig loss på högerkanten och slår bollen genom straffområdet, där Murbeck förgäves försöker städa bort den. Den landar hos Baba vid den bortre stolpen, som tack vare förflyttningen från kant till kant kan skjuta i öppet läge. Men en Landskrona-försvarare fläker sig, får en tå på bollen, och lyckas därmed styra till hörna. Där hade vi redan ställt oss upp, tagit på ytterkläderna, och gjort oss redo för ett ärevarv på Vällebergsvägen. Men vi får lydigt ta av oss skorna igen och istället fortsätta bita på naglarna.
“Attack, attack, attack-attack-attack”, sjunger Bois-fansen, samtidigt som Shears snor bollen från Kaddoura, gästernas målvakt. Kaddoura går mycket riktigt till attack genom att ta ett livtag på Shears, som faller när han ska vända om och skjuta in ledningsmålet. Kaddoura är siste man så det borde rimligtvis vara rött kort, men är det något vi bör ha förstått vid det här laget, så är det att vi som nykomlingar inte kommer få något gratis i den här serien. Domaren viftar med ett uddlöst gult kort. Dannes efterföljande frispark kan inte heller den resultera. Ingen är sugen på remi, så nu satsas det framåt från båda håll. Samtidigt. Det är inte många pjäser kvar i de grönvita linjerna när Maric avstyr hemmalagets kontring med ännu en majestätisk glidtackling.
Nytt anfall för hemmalaget. Vi kollar nervöst ner på klockan. 84:20. När vi kollar upp igen har domaren blåst straff för hemmalaget. Av reprisen att döma så skulle väl sisådär 6 av 10 tillfällen dömas på liknande sätt. Straffen är ett faktum, och 1-0 likaså. Kungen ställd i schack, och snart i matt. Trots alla genomtänkta drag var det i slutändan ett slumpdrag som skulle fälla avgörandet, en gratischans. Livet känns plötsligt som en blandning mellan svart och vitt.
Ljungskile mäktar inte med mer än en skaplig forcering, och tvingas därmed se sig besegrade i detta parti. Men likt Magnus Carlsen så vet vi att en förlust bara är en plump i protokollet. Det kommer komma fler plumpar, men det väntar också fler triumfer för detta hungriga LSK. Bäst på brädet? I vanlig ordning var drottningen, Filip Ambroz, dominant. Han var överallt idag och visade föredömligt hur en kapten ska bete sig när det blåser motvind.
I fotboll, precis som i schack, är det två skickliga mästare som försöker utmanövrera varandra. Endast en kan vinna. En förlust, även om det känns så, är inte döden. Det kommer alltid ett nytt parti. På fredag följer vi Ambroz exempel och står som en stadig 12:e pjäs på läktaren, oavsett vindriktning. Väl mött!
NÄSTA HEMMAMATCH
