Inför Torslanda IK hemma: Årets mesta derby

Det är återigen dags att inta Skarsjövallen för herrlaget. Med två raka segrar i bagaget väntar det närmsta vi har ett derby i år, då Torslanda IK från Bohusläns södra spets kommer på besök. Gästerna har skaffat sig viss marginal till botten men kommer att kämpa för fullt för att säkra kontraktet. Imorgon visar vi att det är LSK:s kamp för uppflyttning som kommer att dra det längsta strået. Obs, notera den tidiga matchstarten!

🕓 Matchstart: Lördag 27 september kl. 13.00
📍 Skarsjövallen

Mehmet Uzel stod för en fin insats i mot Torslanda i vårmötet. FOTO: Peter Stenbaek

Om Torslanda IK

TIK:s historia är faktiskt relativt jämförbar med LSK:s. Man är nästan 20 år yngre som förening, men tillbringade åren fram till 1990-talet i serierna från division 4 och neråt. Klättringen inleddes några år efter LSK:s då man gick rakt igenom division 3 1997 och avancerade till division 2 (då tredjenivån). Därifrån skulle man få möjlighet att bli Bohusläns andra lag någonsin i Superettan efter LSK (Kongahälla och Stenungsund missade cutten 1999) när man vann tvåan säsongen 2000. Kvalet förlorade man dock klart mot IFK Malmö och det skulle dröja ytterligare 23 år innan Bohuslän fick sitt andra lag i den då nybildade serien. Att man missade kvalet innebar att man också fick stöta på LSK för första gången, då de grönvita som bekant inte lyckades hålla sig kvar under Superettans premiärsäsong. Under denna första storhetsperiod för TIK minns vi spelare som Mathias Dahlgren (senare i LSK), David Frölunds yngre bror Oscar Marek samt snabbe forwarden Konwani Kalimanjira. Efter kvalförlusten 2000 har man aldrig varit riktigt nära att ta steget till andranivån. Istället har man fått finna sig i att bli lite av ett jojolag mellan Ettan och division 2. Klubbens nuvarande, relativt framgångsrika, regim är präglad av ett samarbete med en nyzeeländsk akademi. Något som också inspirerade LSK att prova på en liknande variant under några säsonger. I TIK är den desto mer genomgripande då man inte bara har rekryterat spelare från tvillingöarna, utan dessutom tränas av en herre (Declan Edge) från landet i fråga. I övrigt är det kanske målvakter man varit bäst på att få fram, då landslagsmeriterade spelare som John Alvbåge och, mer nyligen, Jennifer Falk har Torslanda IK som moderklubb. Värd att nämna i det gänget är också Magnus Berglöf som spelade i LSK mellan 2011-2013 och blev ”Söderstadion-Mange” 2012 då han räddade en straff mot Hammarby och säkrade 1-0-segern för LSK på arenan som revs samma höst.


Profiler

Torslanda har under hösten tvingats till vad som närmast kan liknas vid en hjärttransplantation. Hjärtat, navet, motorn, poängkungen, han som burit laget till deras nuvarande höjd – Owen Parker Price – fick ett bud som var för bra för att tacka nej till och jagar sedan i somras allsvenskan med ÖIS. Det finns dock ett gäng nyzeeländare kvar i klubben som väl känner till den tiki-taka-taktik som kännetecknat laget. Spelare som Harrison Moss-Edge och Sean Bright håller den oceaniska fanan högt. De flesta spelarna är dock inhemska och unga. En framträdande spelare är Charlie Axede som tillhör BK Häcken, men gör sin andra säsong på lån i TIK. En annan är Felix Wennergrund som fick provträna med LSK ett tag i vintras liksom målbäste Liam Björninger (fyra i skytteligan delat med Lukas Corner) som med sitt direkta och fysiska djupledsspel kanske är den som andas minst av det vi vant oss vid som Torslandas spelmodell.


Torslandas form

Det har varit tufft för de röda att hitta formen efter Owen Parker-Prices sorti. Fram tills förra omgången hade man inte vunnit en enda match utan Parker-Price i truppen och dessutom gått på ett par-tre ordentliga snytingar. Kvalplatsen neråt hade krupit närmare och låg en enda poäng bort inför hemmamatchen mot just det lag som innehade den nämnda kvalplatsen: Eskilsminne. Krisen förbyttes dock i en lättnadens suck när man kunde avgå med en 2-1-seger och därmed etablera en viss marginal till lagen längst ner. Man lär nog fortfarande behöva ett antal poäng till för att vara säkra på sin plats i Ettan, men det blev med ens lite mindre bråttom med den saken efter hemmasegern mot ”Eskils”. Det återstår således att se om man nu har lyckats hitta ett liv i Ettan även efter Parker-Price.


LSK:s form

Vips är man i något som kan kallas segersvit igen. Den är förvisso så kort den kan bli (två matcher såhär långt) och inte helt välförtjänt efter att Ängelholm varit det klart bättre laget i föregående match, men den är där! Den kommer förstås med all sannolikhet att behöva förlängas om serieledningen ska behållas, då de två närmast jagande lagen där bakom inte tappar många poäng. Hemmaplan ger förstås helt andra förutsättningar och annat självförtroende och hoppet bör därför vara gott!


Tidigare möten:

Som nämnts stötte lagen på varandra för första gången år 2001, då Torslanda var regerande seriesegrare och LSK kom från Superettan. Från den här perioden är det främst två matcher som satt sig i minnet. Den ena är en fruktansvärd bortamatch från 2002 som hemmalaget vann med 5-0. Jag minns särskilt ett av målen (det var 3-0 eller 4-0) när en boll in mot LSK:s straffområde rensades rakt upp i luften, tog 3-4 sekunder på sig att vända ner igen och kunde trots detta resultera i mål. Den andra var serieavslutningen säsongen innan då vi jagades av Ytterby (många är bohuslagen som hade bud på Superettan runt millennieskiftet) men lyckades vinna med 1-0. Detta efter att LSK:s målvakt Magnus Andersson låg raklång upp i krysset på en Torslandafrispark från nära håll och kunde få ut densamma till hörna.

Efter att LSK gått upp i Superettan 2004 sågs inte lagen i seriesammanhang på 20 år, men stötte trots detta på varandra två gånger i svenska cupen (2011 och 2014), där LSK gick segrande ur båda bataljerna. Sedan man återigen tillhör samma serie är det fördel LSK då man lyckades att avgöra på stopptid två gånger under fjolåret och vann borta med 2-1 (inte superrättvist) och hemma med 3-2 (ganska så rättvist). Vårmötet 2025 slutade som bekant oavgjort efter att Linus Carlstrand kvitterat Owen Parker-Prices ledningsmål i första halvlek.


Truppen:

Målvakter: Lukas Eriksson, William Henriksson-Liljedahl

Försvarare: Samuel Ohlsson, Filip Örnblom, Samuel Högblom, Pontus Olsson, Gustav Johanströmmer-Hedin, Mehmet Uzel

Mittfältare: Daniel Lagerlöf, Jonatan Vennberg, Filip Ambroz

Anfallare: Jonathan Liljedahl, Vilmer Tyrén, Alex Mortensen, Linus Carlstrand, William Nilsson, Lukas Lindholm-Corner, Jesper Zetterlund

Värt att notera är att Shakur Omar och Gideon Mensah är avstängda.


Vi ses på Skarsjövallen imorgon!


 

cool good eh love2 cute confused notgood numb disgusting fail