Folksurret på Skarsjövallen vid LSK:s match mot FC Trollhättan 13/9.
Trestadsderbyt mellan landsbygdslaget LSK och stadslaget FC Trollhättan ville över 600 fotbollsälskare inte missa denna ljuva sensommarkväll. Det rådde spänning och förväntan i luften från uppvärmningen tills det hela var över, till ackompanjemang av Speaker–Filles alltid vänliga och oefterhärmliga vibrato. Hans särskilda presentation av bollflickorna värmde!
På plan bland spelarna syntes inledningsvis viss nervositet, för det gällde ju mycket för båda lagen. Full poäng åt någotdera laget skulle få konsekvenser för fortsättningen. Och som det började med kanonad mot LSK-målet så det bara sjöng om det, men efterföljdes av ett finlirande LSK förbi de svartklädda Trollhättingarna och en lurig nick av Akamatsu till 1-0.
Ordning på torpet tyckte folket, som nu började skärskåda sina egna lite extra för att se om ledningsmålet skulle få en fortsättning eller om det bara var ett ”tomtebloss”. Bland folket där några är mer experter än andra blev det ett herrans liv när våra gröningar slog dåliga passningar eller stod på fel plats, och domaren föll heller inte i smak med sin ”bortafavör”.
Men hur än de svartröda mer och mer tog över bollinnehavet och fortsatte sitt bom-bardemang mot en omutlig Mål-Oliver så stod sig ledningen hela första halvlek ut. Och folket med sitt ”drönarperspektiv” på händelserna förväntade sig att Tränar-Erik och kompani på något sätt skulle fixa till ett sedvanligt bra andra halvleksspel och någon finurlighet!
I pausminglet dök så förre LSK:aren Martin Smedberg Dalence upp. På fråga om han var på väg tillbaka kom Martins snabba svar; ”Jag är alltid på väg tillbaka nu för tiden”, med en glimt i ögonvrån. Han skulle nog förbereda Utsiktens nästa drabbning mot Trollhättan. Säkert fick han något att fundera på när de svartröda kvitterade och tog ledningen efter en kvart!
Erik gjorde en del spelarbyten och formationsändringar som satte fart på det egna spelet. Plötsligt sattes de två etablerade backarna Mehmed och Fredrik längst fram. Med inbytte backen Gustav Källén blev det ordentlig fart på högerkanten och till hejdlöst jubel fixade man fram en fin passning som Murana elegant nickade in till 2-2 – med sitt femte mål för LSK.
Den alltid snabbfotade Muhammed Abdallah Hussain hade därefter nästan öppet mål för att göra sitt andra LSK-mål och sätta in segermålet om inte ett trollhätteben kommit i vägen. Det blev ytterligare ett par hörnor mot vårt mål men försvaret med omutlige Oliver som sista utpost stod pall och matchen slutade ”lagom rättvist” 2-2, och åter en förlustfri match för LSK!
Våra gröna unga idoler har nu genomfört två tredjedelar av serien och skrapat ihop 31 poäng och därmed säkrat Ettankontraktet (eller?). Med återstående 30 poäng att spela om så kommer laget som fortfarande är under formationsutveckling att helt säkert bjuda på många inbjudande matcher. På lördag borta mot Lund får vi kanske se ett nytt finurligt speldrag?
Gunnar på Orust
SÄKRA DIN PLATS TILL NÄSTA HEMMAMATCH:
