Vi fick idag se en match med tre ansikten. Ett överlägset LSK inledningsvis följdes av en period av övertag från Olympic och intensiv kvitteringsjakt. LSK kunde dock punktera matchen med ett mål av Jonathan Liljedahl och det hela kunde till sist krönas med vad som kanske blir årets mål i Ettan Södra signerat Jonatan Vennberg. Man skulle nog kunna svära på att de 1600 som valde att delta i årets fotbollsfest var skapligt nöjda med att ha valt att spendera söndagen på Skarsjövallen.
Onödigt spännande är ett fenomen vi har vant oss vid. Vi har också vant oss vid att spänningen i fråga slutar med jubel. Så skulle det bli även den här söndagseftermiddagen när dryga 1600 personer tagit del av erbjudandet om att gå på gratis fotboll, och nog märktes det på inramningen att publiken var dubbelt så stor som vanligt. Stort tack till alla som kom! Hur valde Jensen då att mönstra laget? Filip Ambroz fick sitt sjätte gula kort senast och sin andra avstängning för året mot just Olympic(!). Det väntade hade förstås varit att göra ett rakt byte med Jonatan Vennberg på Ambroz position. Istället visade det sig att Vilmer Tyrén tog steget ner och för första gången sedan bortamatchen mot IFK Skövde i sextonde omgången fanns Linus Carlstrand med i truppen och tog Tyréns position längst fram. I övrigt var formationen den samma som i segermatchen mot Lunds BK senast. Vennberg fick således börja på bänken, men vi kommer att ha anledning att återkomma till honom. På bänken fanns dessutom anfallsmässigt nyförvärvet Alex Mortensen, samt målfarliga Jonathan Liljedahl och Shakur Omar. Det fanns med andra ord anledning att tro att Olympic skulle få svettas ordentligt.
En liten svettdroppe kanske trängde fram redan efter 20 sekunder, då Vilmer Tyrén provade ett skott från distans. Inte alls ofarligt, men till slut någon meter utanför borte stolpen. Annars förlöpte första kvarten utan några större händelser. Det var tydligt att Olympic hade ställt in sig på att inte släppa in ett tidigt baklängesmål och det var svårt för LSK att hitta ytor bakom skåningarnas backlinje. Detta gjorde på intet sätt att man greps av panik, utan man höll metodiskt i bollen i vetskap om att lägena skulle komma. Det första riktigt heta läget kom efter just en kvart när Alex Rasheed fick ett inspel från Lukas Lindholm-Corner vid första stolpen. Vinkeln var inte optimal men Rasheed fick ändå på ett avslut som tog i utsidan stolpen. Minuten senare kom ett nytt inspel från vänster signerat Samuel Ohlsson, som Vilmer Tyrén fick pannan på, men bollen letade sig även den här gången utanför. Nu hade det dock öppnat upp sig lite, och ytterligare ett par minuter senare slarvade Olympic på egen planhalva där Tyrén kunde bryta en passning. Helt plötsligt var det vidöppet i Olympicförsvaret och Tyrén kunde bara lägga bollen på yta för Corner att springa på. Corner tog med sig bollen i spelet och petade den förbi den utrusande målvakten ner i vänstra hörnet. 1-0 och Olympics förhoppningar om att hålla tätt gick om intet.
Efter ledningsmålet var dominansen total. Exakt allt talade för att det bara skulle rinna på. Bland annat såg Rasheed till att sätta sig själv i läge när han vände bort sin back på egen hand och sökte bortre stolpen, där dock Nieroth i Olympicmålet var välplacerad. Även Jesper Zetterlund fick på ett bra skott från ganska nära håll som inte riktigt blev lågt nog att träffa mål. Hade det gjort det hade vi nog kunnat skriva 2-0. Det fick vi istället göra efter halvtimmen spelad när Olympic för en gångs skull hade flyttat upp positionerna. Efter en brytning kom bollen återigen till Tyrén som slog på ett och denna gången hittade Linus Carlstrand i djupet. Carlstrand höll undan sin försvarare men höll på att bli upphunnen. Då valde Carlstrand att ta ett tidigt avslut och dunkade in bollen lågt vid bortre stolpe. Matchbilden var solklar. Det barkade återigen mot en avstädning. Känslan förstärktes när Olympic valde att göra ett byte centralt på mitten redan efter 35 minuter.
Sedan blixtrade det till ett par gånger om. En superfin djupledsboll från Francis Dovi i gästernas backlinje landade rakt på fötterna på Blessing Ejimole i friläge. Åh nej. Det var ju så de gjorde mål i vårmötet! Touchen Ejimole fick var dock inte optimal och Gustav Johanströmmer-Hedin hann störa honom såpass att Lukas Eriksson hann ut och kunde rädda bollen. Ejimole klev snart in i handlingarna igen. Man hade kunnat tro att han studerat landsmannen Aniekpeno Udoh, när han fick bollen felvänd vid straffområdeslinjen och inte hade några som helst problem att hålla undan två försvarare och vända upp. Innan en tredje hann in i situationen hade Ejimole petat till bollen med tån och den låg strax i maskorna vid bortre stolpen.
Olympic som kändes uträknade bara minuterna tidigare fick nu blodad tand när de kände att de fick kontakt med sitt mål innan halvtidsvilan. De 25 första minuterna av andra halvlek kan inte beskrivas som något annat än en pärs. Det var klar fördel Olympic och bland annat radade man upp hörna på hörna. Rejält farligt blev det när en boll landade hos Casper Nilsson vid straffområdeslinjen rakt framför mål. Nilsson drog till mot högra stolpen och Lukas Eriksson såg bollen sent men lyckades reagera på den korta tiden och tippa ut bollen. Allra farligast var det när Osama Khattab obevakad fick en rullande boll av Ejimole till vänster i straffområdet. Det var helt enkelt ett sådant läge som ”ska” vara mål. Khattab siktade högt och det skulle straffa sig, då superläget utmynnade i ett avslut över mål. Just då kändes det inte som att LSK skulle klara att rida ut stormen. Man kanske skulle kunna komma tillbaka i ledning, men då behöva göra det från ett likaläge. Till saken hör att Vilmer Tyrén i en kollision med målvakten skadat sig så illa att han tvingats utgå och bryggan LSK stod i blev allt vingligare.
Men är det något LSK kan göra så är det mål. Även när det ser rätt tungt ut i spelet i övrigt. Och med mål kan man döda alla motståndarens förhoppningar. Mitt under Olympics övertag fick nyinbytte Jonathan Liljedahl ett skottläge efter en hörna och drog till. Bollen tog i undersidan ribban och studsade ner. På mållinjen eller innanför? Blickarna gick till linjedomaren – som inte rörde en min. Inget mål den gången. Olympics tryck fortsatte och vi bjöds bland annat på det nämnda läget av Osama Khattab. Men allt eftersom att klockan närmade sig minut 70 började det hetta till mer och mer i skåningarnas straffområde. Bland annat fick Linus Carlstrand ett läge till vänster i straffområdet och drog på ett lågt avslut som Nieroth fick en tå på och kunde avstyra. Strax därefter fick Lilja ett nytt läge i ungefär samma position som han hade ribbskottet. Den här gången valde han att lägga över bollen på vänsterfoten (han är högerfotad) och dra till ett lågt avslut som satt distinkt i nätet. Pang så var matchen istället över.
Det Olympic som återigen hade ett tvåmålsunderläge hade helt tappat gnistan. Och såklart är det tungt att tvingas avsluta en kvitteringsjakt med att släppa in ett mål, som dessutom inte ens kom till på en kontring. Det syntes lång väg att hoppet gick ur dem i samma ögonblick som Liljas avslut hittade nätet. Riktigt farligt blev det inte igen i hemmalagets straffområde. LSK då? Jo, man hade som vanligt mycket energi framåt, och med fräscha spelare som kommit in. Såväl Lilja som nye ”illern” Alex Mortensen bidrog, och fick snart hjälp av Shakur Omar. Men det var en annan spelare som helt oväntat skulle stjäla showen och definitivt punktera matchen. Linus Carlstrand fick med sig en frispark sisådär 30 meter ifrån mål. Perfekt läge för en lyftning och att undanröja alla tvivel om att det skulle bli tre poäng. Jonatan Vennberg tog plats vid bollen. Kom det någon lyftning? Nej. Vennberg drog till bollen istället, och man har sett sämre skott genom åren. Många minns kanske att Muhammad Abdallah Hussein gjorde vad som skulle utses till årets mål ifjol, när han mot Falkenbergs FF drog till med fel fot på volley och fick in bollen i bortre krysset. Vennbergs mål bör kanske vara med och tävla i år. Med kraft och skruv vred sig bollen med hög fart in i närmsta krysset och de 1600 på läktaren fick ett riktigt pangavslut på fotbollsfesten.
Segern som är LSK:s fjärde raka gör att man behåller serieledningen helt oavsett hur det går i övriga matcher. Dessutom drygade man ut avståndet till tredjeplatsen då Norrby förlorade sin match. Man har också brutit den negativa trenden mot Olympic med 6 raka segerlösa matcher. Nästa match är mot just Norrby i Borås nästa måndag. Räkna med två lag som är taggade till tänderna.
Matchens lirare i respektive lag utsågs idag av Renta. I LSK utsågs Rasmus Nåfors-Dahlin och i Olympic lagkaptenen Amir Ayari. Grattis Rasmus och Amir!
Startelva (4-2-3-1):
R. Nåfors-Dahlin, G. Mensah, G. J. Hedin, S. Ohlsson
D. Lagerlöf, V. Tyrén
A. Rasheed, J. Zetterlund, L. Lindholm Corner
L. Carlstrand
W. Henriksson Liljedahl, F. Örnblom, J. Vennberg, J. Liljedahl, P. Olsson, S. Omar, A. Mortensen
