LSK – Tvååkers IF 15/9: 1 – 0
Skulle Tvååker IF sätt en pinne i LSK segerhjul månne? Mindre bra spel i senaste matchen mot skånska Eskilsminne hade satt folket i vissa bryderier när det bar iväg till Skarsjövallen i höstvindar ordentligt friska. Men seger borde det ändå bli, även om spelet till äventyrs skulle bli halvknackigt, för den andliga segerkraften skulle säkert sväva över folkets gröna idoler även denna gång. Så sken ju solen och Kaksa hade fått förtroende i målet och snabbe ynglingen Filip fått hoppa in till höger om LSK suveräna stopplås ”Medi ”och ”Murbreckan”.
LSK drog upp en hiskelig fart från avspark med ”Torpeden Udo” på riktigt skotthumör matchen igenom med flera fräsande kanoner mot motståndarmålet. Under första kvarten var det spel bara på de rödblåa hallänningarnas planhalva med massor av mållägen, så folket började nästan drömma om en ny ”Oskarshamnare”. Men folket kom till sans när Tvååker i sitt andra besök i LSK försvarsområde så när satt ditt ett ledningsmål om inte Kaksa på känt manér gjort en paradräddning till folkets stora jubel. LSK fortsatta tryck mot Hallandsmålet gav inget målutbyte för LSK bollar fastnade stup i ett på en rödblåing, så frustrerande att man började prickskjuta dom i ansiktet för att få fritt skottfält. Det ville sig helt sonika inte, utan första halvlek slutade mållös och folket började smågrubbla över om det var motvindens fel, så det skulle nog säkert ordna upp sig i andra.
LSK fortsatte att trycka på men Tvååker stod pall med sitt täta och lågtstående försvarsspel. Men så brast äntligen målfördämningen efter en timmes spel när ”Linus på mittlinjen” prickade huvudet på ”Johan den långe” som elegant nickade in ledningsmålet till ohejdad publikovation och helgrön dubbel kramglädje. Inte bara över ledningen utan också för att Johan gjort sitt första mål för LSK och med detta blivit den trettonde målfabrikatören bakom LSK makalösa målskillnad. Nu skulle det väl bara rulla på hoppades det i bänkarna men icke så, även om Johan och Udo var hårsmånen från att sätta tvåan efter att Tvååker först fått en frustrerad spelare utvisad. LSK började efterhand gå ner i försvarsställning medan Tvååker med klokt spel, med en man mindre, började sticka upp i inte ofarliga kontringar där en ny Kaksaparad räddade ledningen. Det blev inga fler mål men den sextonde trepoängaren var inkasserad. Så nu måste det nog enligt folkets mening till ”en rejäl fallucka” för att hindra LSK, med sina elva poängs försprång, att marschera in i superettan nästa säsong.
Gunnar på Orust
