LSK såg länge ut att få lämna Borlänge tomhänta. Trots en stark första halvlek och ett stort antal målchanser stod det 2-0 till Brage när det endast återstod tio minuter av ordinarie matchtid. Men LSK vägrade ge sig. Efter en dramatisk slutforcering fick byns stolthet med sig en välförtjänt poäng hem till Bohuslän.
Alla elitspelare började någonstans.
Ofta med en boll vid fötterna innan de ens tagit sina första steg. En mamma, ett äldre syskon eller en farfar som rullade en boll mot deras fötter. En liten spark tillbaka. Kanske ett kast med händerna först, innan benen riktigt bar.
Sedan de första stapplande stegen efter bollen. De första skotten mot garagedörren. De oändliga timmarna på gräsmattan, grusplanen, eller sandplanen med kompisarna. Någon räknade mål, någon annan räddningar, och matcherna tog inte slut förrän det blev för mörkt för att se bollen.
Den första organiserade träningen. För många skedde den inte i de stora akademierna, utan i någon av alla tusentals små föreningar runt om i Sverige. Där någon ideell ledare låste upp omklädningsrummet, bar ut konerna och såg till att drömmarna fortsatte växa.
Zlatan Ibrahimović började i Malmö Anadolu BI. Henrik Larsson i Högaborgs BK. Lukas Eriksson i Eriksbergs IF. Issaka “Baba” Seidu i Right to Dream.
Därifrån tar resorna olika riktningar.
För det finns inte en väg till elitfotbollen. Det finns många. Vissa blommar ut tidigt, så uppenbart begåvade att de tar klivet till Allsvenskan och vidare till Europas största ligor redan som tonåringar. Alexander Isak är ett sådant exempel.
Andra tar den längre vägen. För fem år sedan spelade en 22-årig Taha Ali med Sollentuna i Division 1. Samma år gjorde en 26-årig Gustav Lundgren sju mål för Onsala i Division 2. I dag vet alla som följer svensk fotboll vilka de är.
För två år sedan sprang Issaka Seidu åttor runt sina motståndare i Ghana. Lukas Eriksson spikade igen för sitt Qviding FIF. Igår var de båda centrala figurer i den startelva LSK mönstrade mot Brage i den svenska Superettan. Om något år vet alla som följer svensk fotboll vilka de är?
Det är det som gör fotbollen så vacker. Man vet aldrig var en resa ska sluta, eller när den ska börja ta fart.
I dagens Ljungskile SK finns många unga spelare som precis har börjat skriva på sina respektive sagor. Hungriga. Ambitiösa. Spelare som varje vecka försöker ta nästa steg, vinna nästa duell, göra nästa aktion lite bättre än den förra.
Vem vet? Kanske finns det någon i dagens LSK-trupp som spelar VM om fyra år. Kanske finns det någon som snart tar steget uppåt i seriesystemet, vidare till större arenor.
Det vi vet är detta: varje saga börjar på samma sätt. Med kärleken till bollen. Och varje saga drivs framåt av viljan att bli bättre än man var i går. Att springa lite fortare. Träna lite hårdare. Drömma lite större. För att en dag kanske, bara kanske, få kliva in på de största arenorna och representera sin nation i ett världsmästerskap.
Nu kör vi. Elvan för dagen enligt följande:
Startelva (4-2-3-1):
E. Reljanovic, G. Mensah, I. Maric, I. Seidu
H. Borstam D. Lagerlöf
J. Liljedahl, D. Ljung, D. Frisk
L. Lindholm-Corner
C. Hogg, S. Omar, I. Shears, M. Solheim, A. Borén, G. Johanströmmer-Hedin, M. Uzel, A. Rasheed, F. Örnblom
LSK ställer för dagen upp i gult och blått – Sveriges färger, passande nog nu när VM-febern börjar smyga sig på. Daniel Lagerlöf bär kaptensbindeln i den avstängde Filip Ambroz frånvaro. Lilja tar plats till höger i anfallet, samtidigt som Baba flyttas ner på vänsterbacken och Frisk kliver över till vänsterkanten.
Matchen är igång, och det med raketfart. Brage pressar högt, men ett spelskickligt LSK försöker spela sig igenom deras höga linjer. Så slås en passning i blindo, bryts, och då är Gidde sen in i nästa situation och river ner sin motståndare. Gustav Nordh, med den otroligt fina högerfoten, ska ta frisparken. Men Lukas Eriksson gör som han alltid har gjort – står i vägen.
Och LSK vänder spelet. Baba avancerar på vänsterkanten, via Frisk som sticker in bollen i straffområdet till Borstam, som i sin tur vänder ner mot kortlinjen. Borstams inspel letar sig in framför målvakten, för ett ögonblick ligger bollen fri, men ingen grönvit (för dagen gulblå) tå når den utan bollen kan rensas undan. Ett nytt fint LSK-anfall startar från eget straffområde, och sedan går det fort. LSK spelar sig igenom pressen, via Ljung, ut till Corner, som avancerar och går på skott. Skottet letar sig lågt mot den bortre stolpen… strax utanför!
Vi har bara spelat tre minuter, mina damer och herrar, vart ska detta ta vägen?
Men sedan följer ställningskrig. Ljungskile faller lite djupare, Brage tillåts ha mycket boll, medan LSK försöker utnyttja sitt blixtsnabba omställningsspel. Så tappar LSK boll på egen planhalva och Brage rinner plötsligt igenom till ett friläge…
Jag är Lukas Eriksson. Det här har jag gjort sedan jag var liten, på skolgården, på träningarna, på gatan där hemma. Jag kommer långt ut för att göra målet så litet som möjligt. Bragespelaren försöker kyligt lyfta bollen över mig, men jag får upp handen och lyckas parera avslutet. Returen studsar rakt ut. Anfallaren kastar sig fram för att raka in den. Då finns det inte tid att tänka.
Lukas slänger sig fram som en målvakt och en mittback i samma kropp, kommer ut med en bensax som får stopp på både boll och motståndare. Sedan tar han bollen i sin trygga skopa och ställer om. Det står fortfarande 0–0 på matchtavlan.
Nu är det istället LSK som tar över spelet igen. Lagerlöf med en “no-look pass” ut till Baba, vars inspel tar på ett motståndarben och studsar till Frisk som försöker med en konstspark. Den påpasslige målvakten Guadagno kan rädda. Nu börjar det lukta mål i matchen, samtidigt som regnet tilltar. LSK hittar in bakom Brages backlinje flera gånger om och kan sånär komma loss, men istället för friläge får vi nöja oss med en hörna. Och en till. Idag är det Frisk som tar hörnorna, för övrigt. Borstam når högst och det blir farligt, men bollen spelas ut ur straffområdet. Andravåg, bollen in igen. Gidde med nick, men den går både över och utanför.
Nu har LSK fått råg i ryggen. Borstam med en fin genomskärare till Lilja, som kommer in till vänster i straffområdet, vrider upp kroppen och skjuter… Ny hörna. LSK bokstavligen ockuperar Brages planhalva, så här en 15–20 minuter in i matchen. Ljung med några sköna dragningar i Brages straffområde. Men det vill sig inte. Istället får Mortensen, f.d. vår Mortensen, en stor chans, men han sumpar han också.
LSK tar snabbt tillbaka initiativet. Lagerlöf med ett tungt långskott, men rakt i blocken. I andravågen spelar Reljanovic bollen fint in till Ljung, centralt i straffområdet, men tyngden pekar bakåt och skottet seglar över. Nya försök. Borstam vinner boll, hittar genom linjerna till Ljung, vidare ut till höger mot Lilja. Lilja kan utmana och spela inåt. Hans inspel studsar vidare till Reljanovic, tillbaka till Lilja, som dock inte får träff.
Nu går intensiteten ner en smula. Men bara i ett par-tre minuter. För sedan skruvas den upp igen, och det är LSK som skruvar mest frenetiskt på intensitetsmätaren. Ett par fasta situationer, ett Lagerlöf-skott i andravågen, några fina kombinationer, ett Baba-genombrott som leder till avslut från Frisk i ett rent livsfarligt läge. Och sedan väntar en ännu större målchans. Bollen går som på ett snöre från Babas vänsterfot, mellan Ljungs ben, till Corner, vidare till Reljanovic, lågt inspel som målvakten släpper retur på. Ljung i helt fritt läge… men skottet tar på en back och målvakten i hemmalaget reflexräddar igen.
Domaren blåser för halvtidsvila. Hur det fortfarande kan vara mållöst är en gåta. Den ska vi lösa i andra halvlek, men först ska vi svalka nerverna med lite hallonsoda.
Ett långväga resande LSK kommer ut på plastgräset inför andra halvleken med samma energi som den första avslutades. Och det är nära att ringa i hemmalagets mål efter ett riktigt mönsteranfall av de gul-blåa hjältarna i LSK. Baba till Frisk, tillbaka till Borstam som med en yttersida spelar bollen in i straffområdet till en smart löpande Ljung. Ljung slår tillbaka bollen på ett, inåt i banan till Baba, vidare till felvänd Corner som är hårt uppvaktad. Men Corner lyckas hitta ut till höger där Lilja har yta. Han viker inåt, drar till med vänstern, men skottet blockeras. Bollen studsar istället till Ljung, som rivs ner. Men domaren viftar avvärjande. Ljung görs snart ner igen, den här gången av en brysk armbåge. Kortet stannar i fickan.
Fotbollens logik är både logisk och ologisk på samma gång. Trots att det var LSK som låg på, trots att det var vi som hade skapat de vassaste målchanserna och samlat ihop till ett ledningsmål, så vet man att om man inte förvaltar sina chanser så ringer det snart åt andra hållet. Hemmalaget kommer runt på högerkanten, blockeringen misslyckas, vi plockar inte upp den där löpningen, och så sitter bollen i nätmaskorna bakom Lukas. Och vem gör målet? Jo, en annan av fotbollens oskrivna regler lyder att släkten är värst. Mortensen, förstås, med sitt första mål för säsongen. Blytungt.
Men LSK vet av erfarenhet att en match är 90 minuter plus tillägg. Det här är inte klart, inte på långa vägar. Lilja bryter bollen högt i banan, sätter in ett lågt inspel mot Ljung. Ljung når inte bollen men istället studsar den via en tvekande Bragemålvakt vidare till Frisk, som vid helt öppet mål är ur balans och inte kan få in bollen i nätmaskorna. Ahhhhh…. Mången leguan skriker ut sin frustration där hemma i stugorna. Frisk har varit – ni vet det – en frisk fläkt, men än så länge utan utdelning. Han tar nya tag, rycker sig loss på mitten och sätter fart, hittar ut till Lilja, vars avslut går tätt utanför.
Strax därpå blir Lilja utbytt när Alex Rasheed gör comeback i tävlingssammanhang. Välkommen tillbaka på banan, Alex! Men det är Brage som ligger på för en utökad ledning. Maric täcker skott. Två gånger om. Vilken bjässe han är, slaktaren från Bosnien!
LSK tar tillbaka taktpinnen. Men när man tappar boll med många man på språng framåt kan Brage kontra. Bollen ut till vänster till Gustav Nordh, med en av Superettans allra vassaste fötter, och då sitter 2–0 bakom Eriksson. “Aj aj aj”, som Staffan Lindeborg sa efter att Di Biagio nickat in 1–0 mot ett Sverige under EM 2000, i en match där Sverige annars stod upp bra mot förhandsfavoriterna från Italien. Om ni minns hur ni kände då… lite så kändes det nu. ”Det här blir tufft att vända.”
Borstam och Corner kliver av, in i deras ställe kommer Mehmet Uzel och Shakur Omar. Och vilken energi de kommer in med, de båda bohusläningarna! LSK ger sig inte. Efter en fin genomskärare av Lagerlöf glider Baba igenom, tar emot bollen på bröstet (handen?), men hans inspel är utan adress. Ny genomskärare, denna gång från Shakurs känsliga högerfot, men Frisks nick är utan fart.
Klockan klämtar för de gul-blåa när Baba fälls. 79:e matchminuten. Lagerlöf lyfter in frisparken i boxen, den nickas rakt upp, tillbaka in i gröten, och där når Ljung högst och kan knoppa in reduceringen. Det är reducerat! Plötsligt börjar hjärtat slå igen, det som gått in i viloläge. Stängt butiken för dagen, släckt lamporna, och låst dörren i samband med att hoppet tagit slut. Nu tänds en lampa igen. Pulsen går upp, det är ju match det här! Örnblom kommer in istället för Frisk. Nu ska det matas långa bollar.
Men först är det via vänsterkanten LSK avancerar. Uzel galopperar framåt i 110 km/h. Stoppas vid sista instansen. Djupledsboll som når Baba, men den lille bolltrollaren kan inte trolla från kortlinjen. Klockan tickar i takt med hjärtat nu, trots att hjärtat slår 120 slag per minut. Det är svårt att förstå hur den logiken går ihop. Kan vi hitta en väg till kvittering? Shakur har sprungit över till vänsterkanten. Därifrån viker han inåt och skruvar ett inlägg mot den gyllene zonen. Men då ligger en motståndarback redan ner och domaren blåser frispark. Hoppet – å detta bedrägliga hopp.
Vi är inne på tilläggstid, mina damer och herrar. Ljung har inte gett upp, han springer kopiöst. Hittar vidare till Shakur som rycker sig loss centralt i banan. Ut till Rasheed på högerkanten, ner mot kortlinjen. Inlägget för långt. Snart rycker Shakur sig loss på samma kant. Inlägget återigen lite långt, men andravågen leder i alla fall till en hörna. Det är Shakur som slår den, och den kan sånär leta sig in i mål efter flipper i straffområdet. Suck. Mer hallonsoda. Andravåg, ny hörna. Baba når den vid den bortre stolpen, tar en touch rakt upp i luften, görs därefter ner, men det ska mer till för att domaren ska blåsa straff i det läget. Ny resultatlös hörna. Vi är inne i den sjunde och sista tilläggsminuten. Det skiter sig för LSK, som Lasse Granqvist skulle sagt. Det var inte vår dag idag, helt enkelt. Eller?
Jag är Issaka ”Baba” Seidu. Jag växte upp i norra Ghana, på sandiga planer där bollen studsade som den ville. Så när Daniels studsiga pass når mig har jag inga problem att kontrollera den. Jag tittar upp. Är det matchens sista spark? Jag måttar ett inlägg. Bollen tar på en Brageförsvarare, ändrar riktning… Jag märker det först på att målvakten står blick stilla, att den faktiskt kan gå in. Publiken håller andan. Och så seglar bollen in i det bortre krysset. KVITTERAT! Daniel och Lukas, som varit uppe på hörnan, fullkomligen flyger i min famn!
Vi räddade en pinne! Tack vare Ljungskileandan, och det här lagets magiska moral, räddade vi en pinne! Eller förlorade vi två? Under matchens sista minut är det LSK som ligger på för ett avgörande mål. Och så nära det var! Lagerlöf fick träff med en riktig häxpipa från 25 meter som var nära att ställa Guadagno i hemmamålet. Istället ännu en hörna, och den matade samme Lagerlöf med precision mot den bortre stolpen. Där dök urstarke Gidde upp, kom upp högst, och nickade bollen i kryssets… utsida. Herregud, där kunde det – borde det – blivit 2–3. Men matchen slutar 2–2 efter sanslös dramatik och underhållning.
Många var bra idag. Eriksson stod för ett par viktiga räddningar, Baba är alltid bra. Borstam och Lagerlöf styrde spelet på mitten, Ljung sprang oändliga meter och Frisk utmanade konstant. Men framför allt vill vi lyfta fram inhoppen från Uzel och Shakur. Vilken energiinjektion, där visade Jocke och co. fingertoppskänsla. De kom in med fart, mod och hunger, och bidrog starkt till att LSK kunde flytta fram positionerna i jakten på en kvittering. Tack för showen, grabbar!
Nu får den här pennan vila för en längre tid. Tack för att ni har läst, tack för ert engagemang – och tack för den här gången. Håll gärna till godo med Jubileumsboken. Varje såld bok bidrar direkt till klubbkassan. På återseende!
Vi låter pulsen gå ner under några dagar innan den åter trummar igång för högvarv på söndag klockan 15:00, när vi tar emot Östersunds FK hemma på Skarsjövallen. Väl mött!
