Det är inte alltid som LSK kunnat spela på en frodig matta på Skarsjövallen. I klubbens begynnelse spelades matcherna på Resteröds plan i Tubberöd. Det var bara det att ett gäng kor använde planen som sin sängkammare – och sin toalett. Därmed såg spelarna förfärliga ut efter att de spelat på planen. Det gällde inte minst målvakten Kilbom som fick stå ut med kornas givmildhet medan han försökte avstyra utespelarnas avslut. Spelarna hade även andra utmaningar. Spelarna fick vara på sin vakt, för ibland fick man även springa till skogs då tjuren Joakim var i farten.

Från denna tid minns vi även när en domare saknade visselpipa. Lösningen blev att domaren fick använda en glasflaska och blåsa i halsen på flaskan när han skulle signalera för något domslut. När domaren blåste av matchen så var flaskan full med snus.

Elof Rydén beskriver planen i jubileumsskriften 1946:
Ja, så såg den ut – eller rättare sagt, så såg man ut när man hade spelat där! Korna gick fritt på planen, och eftersom planen var någorlunda jämn mellan tuvorna hade de gjort den till sin speciella sångkammare. Efter varje vilopaus och nattgöling betalade de rikligt för den visade gästvänligheten med flera blöta smakprov per skott, och det blev inte lite, som ni säkert förstår.

Att man såg värre ut än det värsta efter varje match säger sig självt. Särskilt målvakten ”Kilbom” fick mer än de andra känna av deras givmildhet. Ibland fick vi även springa till skogs efter tjuren ”Joakim” – jag tror att han hette så.

Ja, alla minnen från den här tiden skulle kunna fylla en hel bok. Till exempel när domaren saknade pipa och blåste i halsen på en flaska. När matchen var slut var flaskan full med snus.

Vill du läsa mer om LSK:s 100-åriga historia?
Ta del av Ljungskile SK – 100 år av gemenskap, som finns att köpa på Skarsjövallen och vid vårt lotteristånd på ICA Supermarket i Ljungskile.