Folkets lilla kåseri om LSK returmatch borta mot Östers IF 28/11

Till Växjö och stadens blåröda gäng
for LSK för spel om ära och kanske poäng,
men sälja sig dyrt.
Sommarens busväder med spelomtag en dag
och snöplig förlust i matchens sista andetag,
revanschelden länge pyrt.

När sedan lagets främste målskytt bytt sida
Jesper W bättre tider ej längre tordes bida,
skulle han ställas breve?
Tor-Arne och laget hade nu ingen prestige att bevisa
här skulle alla få chans att opretentiöst förmågan visa,
så JW fick ej spela me!

För Öster betydde matchen mycket denna dag
bara att ösa på och visa sig vara ett allsvenskt lag,
LSK skulle man så klart slå!
Det blev en matchstart där smålänningarna började bäst
snart började märkas att dom kanske satsat på ”fel häst”,
om segern skulle det bli två!

Andra halvlekens första kvart blev LSK:s, de rödblå kom ingen vart
dom försökte men vårt försvar satte stopp och Robin var på sin vakt,
så det började osa riktig katt.
Spelet blev mindre och mindre njutbart men bråkigare värre
så vår lagkapten Linus blev ilsken och fick rött kort dessvärre,
hans seriespel återstod nu inte ett skvatt.

Med en man mindre på plan de våra började lira lurigt och tätt
och vips var äntligen turen på vår sida och slutade på bästa sätt,
när Filips boll skruvade sig in i mål!
Man gladdes verkligen över denna ”slitvargs” första LSK-strut
med den sattes punkt och slut på LSK mången mållös minut,
med 0–1 hade man på Öster tagit kål!

Gunnar på Orust