Höstväder, generöst kryddat med mörker och en dos motvind. Men; Ljungskileborna står pall ända. Så, onsdagsserien om några av Ljungskiles pärlor kör envist vidare. 

För oss som gick helskinnande ur en barndom utan såväl iPads, cykelhjälmar eller tacos till fredagsmyset, finns fortfarande, en hel del saker djupt rotade. Som exempelvis, att oavsett var i landet man än besöker en match, finns det inte en chans att man lämnar matchen utan att man tryckt i sig en varm korv, eller en kopp (nåja pappmugg) java.

Det hör till. Det skall bara vara så. Så idag hamnar vi mitt bland kaffebryggarna. Nu skall det pladdras lite med två personliga favoriter. Wenche Bye och Solveig Kärrlund.

Berätta lite om era sysslor i LSK?
– Vi håller till i restaurangen i klubbhuset, där vi kokar rätt så mycket kaffe på matchdagarna. Detta gör vi för LSK-partners, guld – och stjärnmedlemmar, hedersmedlemmar och bokade gäster – som exempelvis matchvärdar, säger Wenche.

I korthet. Era historier med LSK går hur långt tillbaka? Och de skiljer sig. Ge oss i korta drag en liten bakgrund till att ni hamnade i Ljungskile. 
– Jag flyttade hit 2010 och började hjälpa till med maten 2012, och det höll jag på mig fram till att den här säsongen tog sin början. Men jag vill gärna se matcherna på hemmaplan, och detta ger mig möjligheten att behålla lite av kontakten med ledare och spelare, så, jag sa att jag kan hjälpa till med kaffeserveringen på matchdagarna när frågan kom, och så blev det, berättar Wenche.

– Min ingång i LSK är en annan än den som Wenche har säger Solveig. Min yngste son Martin Ahlström spelade många år i LSK och var med på den klassiska resan, då LSK gick från serieseger i div 5 till det klassiska avancemanget som var LSK:s första säsong i Allsvenskan. Så, jag har gjort några timmar här, som så många andra, men inte som funktionär, jag var stolt mamma och supporter, säger Solveig.

Har ni någon idrottsbakgrund ? 
– Jag är ju inte infödd Ljungskilebo, utan inflyttad från Göteborg, och kom jag 1981. Jag har tävlat i friidrott för GKIK (Göteborgs Kvinnliga Idrottsklubb) en gång i min ungdom. Jag har tillbringat åtskilliga timmar på Slottsskogsvallen, säger Solveig. 

– För min del har jag tävlat i rodd hemma i Sarpsborg. Min klubb var Sarpsborgs Roklubb, en förening som fortfarande är aktiv, berättar Wenche.
Och här ramlar polletten ned. Nu hajar alla att det i somras så uppmärksammande segerfirandet mellan Norges fotbollslandslag och deras fans ”ro”, egentligen kommer från Sarpsborgs Roklubb.
– Förutom rodd, har jag provat mycket annat, men det var inga idrotter jag direkt fastnade för, fortsätter Wenche medan jag är kvar i det norska segerfirandet från VM.

Tidsåtgången har minskat för er båda för hur mycket tid ni lagt här uppe. Hur mycket tid lägger ni ned för detta uppdrag? 
– Vi är här drygt två timmar innan matchstart, och då kör vi igång direkt fram till matchstart. Det är kaffe till båda lagen, domare, delegater, sponsorer, och företagsgäster. Vi mer eller mindre klara efter att kaffeserveringen i halvtid är genomförd, berättar Wenche. 

Är ni med i någon annan förening här i byn?
– Inte mer än att jag varit med och hjälpt till med Ljungskilerevyn någon gång, annars har jag ingen annan förening jag varit med i, säger Wenche.

– Jag ger Ljungskilerevyn en hjälpande hand varje föreställning, men den insatsen sker utanför scenen. Det blir fortfarande några golfrundor ute på Lyckorna och så går jag och gymmar på Acrius. Där träffar jag rätt så många personer med  LSK-anknytning, säger Solveig. 

Och nu, sista frågan. Väldigt viktig. Hur tar ni ha er kopp kaffe?
– Svart, blir svaret unisont.

Anders ”Melker” Antonsson

Läs mer här eller kontakta oss via mail: evenemang@lsk.se